En verklig huvudman är en fysisk person som ytterst äger eller kontrollerar ett företag. Det behöver alltså inte vara företagets VD, firmatecknare eller styrelseordförande – det avgörande är vem som har den yttersta kontrollen eller det bestämmande inflytandet. Enligt lagen ska en fysisk person som utgångspunkt antas utöva yttersta kontroll över en juridisk person om personen:
Vad är en verklig huvudman?
-
Kontrollerar mer än 25 procent av rösterna genom exempelvis aktier, andelar eller medlemskap.
-
Har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna eller motsvarande befattningshavare.
Kontrollen kan dessutom vara indirekt. En person kan alltså vara verklig huvudman även om ägandet sker genom ett eller flera andra företag. Närståendes innehav kan också behöva räknas samman. Lagen anger bland annat make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar som närstående i detta sammanhang.
Exempel på verklig huvudman
Anta att Anna äger 60 procent av Holding AB.
Holding AB äger i sin tur 70 procent av Kundbolaget AB.
Anna står inte som direkt aktieägare i Kundbolaget AB. Men eftersom hon kontrollerar Holding AB, som i sin tur har kontroll över Kundbolaget AB, kan Anna ändå vara verklig huvudman genom indirekt kontroll.
Det är därför kontroll av enbart den direkta ägarlistan inte alltid ger en tillräcklig bild av vem som ytterst står bakom ett företag.
Varför finns regler om verklig huvudman?
Syftet med lagen om registrering av verkliga huvudmän är att förhindra att juridiska personer och truster används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Registret ska skapa större transparens kring vem som i slutändan kontrollerar olika juridiska personer.
Komplexa bolagsstrukturer kan annars göra det svårt att se vem som faktiskt står bakom en verksamhet. Flera holdingbolag, utländska bolag och indirekta ägarförhållanden kan exempelvis skapa långa ägarkedjor.
Information om verkligt huvudmannaskap blir därför en viktig del av arbetet med kundkännedom, KYC (Know Your Customer), AML (Anti-Money Laundering) och företagskontroll.
Varför bör företag kontrollera verklig huvudman?
För verksamheter som omfattas av penningtvättslagen är kontroll av verklig huvudman en viktig del av kundkännedomen. Även för andra företag kan kontrollen bidra till bättre riskbedömningar och ökad transparens kring affärspartners.
-
För att uppfylla kraven på kundkännedom
Verksamheter som omfattas av penningtvättslagen ska utreda om kunden har en verklig huvudman och vidta åtgärder för att kontrollera personens identitet. För juridiska personer behöver företaget även förstå ägar- och kontrollstrukturen.
-
För att förstå vem företaget gör affärer med
Ett organisationsnummer visar vilken juridisk person som är motpart, men inte alltid vem som ytterst kontrollerar verksamheten. Genom att identifiera verklig huvudman och förstå ägarstrukturen får företaget ett bättre underlag för att bedöma kunder, leverantörer och andra affärspartners.
-
För att upptäcka svårförklarliga ägarstrukturer
Komplexa ägarstrukturer behöver inte innebära en förhöjd risk i sig, men långa ägarkedjor, ägande genom flera jurisdiktioner eller motstridiga uppgifter kan motivera ytterligare kontroller. Sådana omständigheter bör användas som underlag för riskbedömning, inte som bevis för oegentligheter
-
För att stärka företagets riskhantering
Information om verklig huvudman kan även användas inom due diligence och third-party risk management. Det hjälper företaget att förstå vilka personer som ytterst står bakom en kund, leverantör eller samarbetspartner – särskilt vid större avtal, internationella affärer och andra relationer med förhöjd risk.
Hur kontrollerar man verklig huvudman?
Bolagsverket för registret över verkliga huvudmän i Sverige. Registret bygger på uppgifter som juridiska personer enligt regelverket ska lämna om sina verkliga huvudmän.
En praktisk kontroll kan beskrivas i fyra steg:
1. Identifiera företaget
Säkerställ rätt juridisk person och organisationsnummer.
2. Ta reda på registrerad verklig huvudman
Kontrollera vilka uppgifter som finns registrerade om verkligt huvudmannaskap.
3. Förstå ägar- och kontrollstrukturen
Vid behov behöver direkta och indirekta ägare kartläggas för att förstå hur kontrollen ser ut genom hela ägarkedjan.
4. Bedöm om informationen är rimlig och tillräcklig
Jämför uppgifterna med annan relevant information och utred eventuella avvikelser utifrån företagets riskbaserade rutiner.
För verksamheter som omfattas av penningtvättslagen bör kontrollen ingå i företagets dokumenterade process för kundkännedom och riskbedömning.
Nya regler för registret över verkliga huvudmän
Sedan den 1 juli 2026 gäller nya regler för elektronisk tillgång till Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Förändringen är ett första steg i Sveriges implementering av EU nya penningtvättsregelverk och innebär striktare regler för vem som får tillgång till uppgifterna och på vilket sätt.
Användarna delas in i tre kategorier:
- Myndigheter som arbetar med bland annat brottsbekämpning, tillsyn och att förebygga eller utreda penningtvätt och finansiering av terrorism.
- Verksamheter som omfattas av penningtvättsregelverket och behöver uppgifter om verkliga huvudmän som en del av sin kundkännedom (KYC).
- Andra aktörer med ett berättigat intresse, exempelvis vissa myndigheter, organisationer, journalister och forskare.
Bakgrunden är bland annat en dom från EU-domstolen som slog fast att allmän tillgång till register över verkliga huvudmän inte är förenlig med rätten till skydd för personuppgifter. De nya reglerna ska därför balansera behovet av information för att motverka ekonomisk brottslighet med skyddet för de personer som finns registrerade som verkliga huvudmän.
Vill du kontrollera verklig huvudman?
Vi ger dig namn och personnummer, hur stor andel som personen kontrollerar och vilken typ av kontroll.
Vanliga frågor om verklig huvudman
Vem räknas som verklig huvudman?
En verklig huvudman är den eller de personer som faktiskt äger eller kontrollerar ett företag eller en organisation. En verklig huvudman är alltid en fysisk person.
Varför är det viktigt att identifiera verkliga huvudmän?
Att identifiera verkliga huvudmän är viktigt för att förhindra korruption, penningtvätt och annan olaglig verksamhet.
Vart anmäler jag verklig huvudman för mitt företag?
Verklig huvudman ska anmälas till Bolagsverkets e-tjänst.
Vad händer om ett företag inte registrerat verklig huvudman?
Om ett företag inte skickat in korrekta uppgifter kring verklig huvudman till Bolagsverket kan de få betala vite.
Vad är syftet med verklig huvudman?
Att uppge verklig huvudman är ett lagkrav för alla aktiebolag samt föreningar och är viktigt i arbetet med att förhindra penningtvätt och annan olaglig verksamhet. Den 1 augusti 2017 trädde en ny lag i kraft i Sverige, vilket var ett led i EU:s arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. En del av EU-direktivet handlar om att alla medlemsländer måste ha ett register över den eller dem som äger eller kontrollerar ett företag – det vill säga företagets verkliga huvudmän.
Vilken information är tillgänglig?
I företagsupplysningen ser du om det finns en eller flera verkliga huvudmän eller om det saknas verklig huvudman, till exempel om företaget eller föreningen inte kan komma fram till om det finns någon verklig huvudman eller inte har tillräckligt med uppgifter för att identifiera vem det är.
Misstanke om felaktiga uppgifter
Om Bolagsverket misstänker att informationen om verklig huvudman är felaktig redovisas redovisas detta i vår tjänst. Creditsafe får dock endast besked om att informationen kan vara felaktig eller är uppenbart felaktig, men inga detaljer om vilken specifik information det gäller.
Vilka företag omfattas av penningtvättslagen?
Penningtvättslagen omfattar verksamheter inom branscher där det finns särskilda risker för penningtvätt och finansiering av terrorism. Det gäller bland annat banker och andra finansiella verksamheter, fastighetsmäklare, revisorer, redovisningskonsulter samt vissa juridiska tjänster och spelverksamheter. Dessa verksamheter omfattas av särskilda krav på kundkännedom, vilket bland annat innebär att de behöver utreda om kunden har en verklig huvudman och vidta åtgärder för att kontrollera dennes identitet.